Ett gram är exakt 1 000 milligram. Det är en ren decimalförskjutning, men det är den omräkning där en slintad decimal gör mest skada, eftersom den sitter mitt i hur läkemedelsdoser skrivs.
Om enheterna
Båda enheterna är grammet med eller utan prefix: milli betyder tusendel, av latinets mille. Grammet definierades ursprungligen som massan hos en kubikcentimeter vatten vid isens smältpunkt, och även om den moderna definitionen går via kilogrammet och Plancks konstant är det ursprunget skälet till att en milliliter vatten fortfarande väger nära ett gram och en mikroliter nära ett milligram. Milligrammet är arbetsenheten i farmakologi, toxikologi och nutrition eftersom typiska verksamma doser hamnar naturligt i intervallet ett till tusen av dem.
Den exakta faktorn
Faktorn är exakt 1 000: flytta decimaltecknet tre steg. 0,5 g är 500 mg; 25 mg är 0,025 g. Nästa steg nedåt är mikrogrammet, en tusendels milligram, och det är där den verkliga faran ligger. Att skriva en dos som 0,5 mg i stället för 500 µg, eller tvärtom, är en dokumenterad och återkommande orsak till läkemedelsfel, vilket är skälet till att klinisk vägledning avråder från inledande decimaler och förkortningar: 500 mikrogram utskrivet i klartext kan inte misstolkas på det sätt ",5 mg" kan.
Var du stöter på omvandlingen
Läkemedel är det dominerande fallet. Tablettstyrkor trycks i milligram, doseringsanvisningar räknas per kilogram kroppsvikt, och kedjans två ändar ligger sex tiopotenser isär. Näringsdeklarationer anger makronäringsämnen i gram och natrium, kalcium och de flesta vitaminer i milligram, så samma ruta bär båda. Analytisk kemi, guldsmide och handladdning av ammunition arbetar i milligram av samma skäl: det är den minsta enhet en vanlig våg kan visa tillförlitligt.