En kilometer är exakt 1 000 meter. Det är en av få omräkningar på den här sajten där det inte finns något att avrunda, något att approximera eller någon historisk tvist — prefixet kilo betyder tusen, och det är hela sambandet.
Om enheterna
Metern är SI:s grundenhet för längd, definierad genom ljusets hastighet sedan 1983. Kilometern är inte en egen enhet alls utan metern med ett prefix, och att förstå det är nyckeln till hela metersystemet. Prefixet kilo kommer av grekiskans khilioi, tusen, och var ett av de ursprungliga prefixen när metersystemet skapades i revolutionens Frankrike på 1790-talet. Samma prefix gör samma sak överallt: ett kilogram är tusen gram, en kilowatt tusen watt, en kilojoule tusen joule. Att lära sig ett prefix ger alltså varje enhet det sitter på, vilket var den uttalade poängen med konstruktionen.
Den exakta faktorn
Faktorn är exakt 1 000, så omräkningen är en decimalförskjutning: tre steg åt höger från kilometer till meter, tre steg åt vänster tillbaka. 5 km är 5 000 m; 0,75 km är 750 m; 12 345 m är 12,345 km. Ingen avrundning i något led och ingen förlorad precision, vilket är den praktiska vinst metersystemet byggdes för att ge. Jämförelsen med det anglosaxiska systemet är talande: engelsk mil till fot kräver det godtyckliga 5 280, och fot till tum kräver 12.
Var du stöter på omvandlingen
Omräkningen dyker upp i vanlig läsning snarare än i specialistarbete. Löpdistanser anges i meter upp till 10 000 och i kilometer däröver, så ett 5 000-metersslopp på bana och ett 5 km-lopp på väg är samma sträcka beskriven på två sätt. Kartor växlar beroende på skala. Höjd, djup och nivå anges nästan alltid i meter även när sträckor anges i kilometer, vilket är skälet till att en höjdprofil blandar båda axlarna. Svenskt vardagsspråk lägger dessutom till milen, som är tio kilometer och alltså tiotusen meter.