En kilowatt är 3 412,1416 BTU per timme. Det är omräkningen som gör en amerikansk luftkonditionering jämförbar med en svensk värmepump, eftersom de två branscherna märker identisk utrustning i olika enheter.
Om enheterna
BTU per timme är en värmeöverföringstakt: British thermal units levererade eller bortförda varje timme. Det är standardenheten för värme- och kylutrustning i USA, där en panna kan vara 80 000 BTU/h och en fönsterkyl 8 000. Kilowatten är SI-motsvarigheten och är vad samma utrustning bär på sin skylt i Europa. Båda mäter effekt, så omräkningen är ett rent enhetsbyte utan någon fysik i sig — men eftersom talen skiljer sig med en faktor över tretusen ser utrustning från de två marknaderna ojämförbar ut innan den är gjord.
Den exakta faktorn
Den exakta kedjan är 1 BTU = 1 055,05585262 J, delat med 3 600 sekunder per timme, vilket ger 0,293071070172 W per BTU/h. Inverterat blir det 3 412,141633 BTU/h per kilowatt. Användbara hållpunkter: 12 000 BTU/h är 3,517 kW och är dessutom ett ton of refrigeration; 24 000 BTU/h är 7,03 kW; och 1 000 BTU/h är 293 W. Verkningsgradsmåtten blandar systemen inuti ett enda tal — SEER är BTU kyla per wattimme el, så ett SEER på 20 är en värmefaktor på 5,86.
Var du stöter på omvandlingen
Att specificera och jämföra värme- och kylutrustning över marknadsgränser. Ett rum som behöver 3,5 kW kyla behöver en enhet på 12 000 BTU/h, och att få den översättningen rätt är hela utrustningsvalet. Värmebehovsberäkningar för byggnader görs i watt i metrisk praxis och i BTU per timme i amerikansk. Radiatorers effekt, golvvärmens kapacitet och FTX-aggregats återvinning korsar samma gräns i internationella projekt.