Ett tunnland är 0,49366 hektar, alltså 4 936,6 kvadratmeter. Det är det traditionella svenska måttet på åkermark, och det är nästan exakt ett halvt hektar — nära nog att äldre svenska arealuppgifter kan halveras för en snabb uppskattning.
Om enheterna
Tunnlandet är ett av de mer logiska gamla markmåtten: det var den yta som kunde besås med en tunna utsäde. Det gjorde det till ett mått på avkastningsförmåga snarare än på geometri, vilket är skälet till att det varierade med jordmånen före standardiseringen. Det fastställdes till 14 000 kvadratalnar, alltså 56 000 svenska kvadratfot — den svenska foten är en halv aln — vilket blev 4 936,6 m², och delades i 32 kappland. Sverige avskaffade det för officiellt bruk vid metriseringen i slutet av 1800-talet, men det levde kvar i lantbrukets språk i generationer och förekommer genomgående i historiska lagfarter, husförhörslängder och bouppteckningar.
Den exakta faktorn
Ett tunnland är 4 936,6 m², så 1 tunnland = 0,49366 hektar och 1 hektar = 2,02569 tunnland. Det nära halva förhållandet är den praktiska slutsatsen: att fördubbla ett tunnlandstal ger hektar inom 1,3 procent. I acre är ett tunnland 1,2199, alltså också ungefär en fjärdedel mer än en acre. Kapplandet på 154,3 m² är den underindelning som förekommer i äldre handlingar för trädgårdstäppor och små skiften.
Var du stöter på omvandlingen
Svensk historisk forskning av alla slag: släktforskning, hembygdsforskning, agrarhistoria och fastighetsrätt. Bouppteckningar, köpehandlingar och sockenvisa jordbruksuppgifter från före ungefär 1880 anger innehav i tunnland, och att jämföra dem med moderna hektaruppgifter för samma mark är en standarduppgift. En del lantbrukare använder fortfarande ordet informellt. Finska handlingar använder det närbesläktade tynnyrinala, som hade ett något annat värde, så en finsk källa kan inte räknas om med den svenska faktorn.