En kilobyte är 1 000 byte decimalt, så en byte är 0,001 kB. Det är det minsta steget i lagringstrappan och det där det binära alternativet 1 024 en gång fick fäste.
Om enheterna
Byten är grundenheten: åtta bitar, en adresserbar minnesplats, ett tecken i de flesta äldre teckenkodningar. Kilobyten var det första prefixet som sattes på den, och beslutet att behandla 1 024 som "kilo" fattades informellt på 1960-talet därför att 2¹⁰ råkar ligga inom 2,4 procent från tusen och föll ut naturligt ur binär adressering. Den approximationen var harmlös då och blev successivt mindre harmlös för varje ytterligare prefix. IEC:s kibibyte, KiB, namnger det binära värdet ordentligt, och skillnaden i det här steget är 24 byte.
Den exakta faktorn
Faktorn är 1 000 decimalt, 1 024 binärt. I praktiken ändrar valet sällan något beslut på den här skalan, eftersom en fil på 2 048 byte antingen är 2,048 kB eller 2 KiB och inget arbetsflöde beror på vilket. Det som däremot spelar roll här är förhållandet till tecken: i ASCII eller Latin-1 är en byte ett tecken, så en kilobyte är tusen tecken — ungefär 150 ord svenska. I UTF-8 tar ASCII-tecken fortfarande en byte medan å, ä och ö tar två och de flesta kinesiska tecken tre, så samma kilobyte rymmer betydligt mindre text på vissa språk.
Var du stöter på omvandlingen
Filsystemens metadata, nätverkspaketens storlek och allt där enskilda byte räknas. En vanlig Ethernet-ram bär upp till 1 500 byte nyttolast, alltså 1,5 kB, och det talet formar hur större överföringar styckas upp. Kryptonycklar, certifikat och kontrollsummor anges alla i byte. Inbyggda system arbetar genomgående på den här skalan: en mikrokontroller kan ha 2 kB arbetsminne, och varje byte är redovisad.