En tesla är exakt 10 000 gauss. Tesla är SI-enheten och gauss dess CGS-föregångare, och de fyra tiopotenserna mellan dem speglar hur olika de två systemen skalade magnetiska storheter.
Om enheterna
Tesla är en weber per kvadratmeter, eller likvärdigt en newton per amperemeter. Den är uppkallad efter Nikola Tesla och är en mycket stor enhet: jordens magnetfält är bara 25 till 65 mikrotesla beroende på latitud, och i Sverige omkring 50 µT. Gauss, ur det elektromagnetiska CGS-systemet, är anpassad till vardagliga magneter — jordens fält är omkring 0,5 gauss och en kylskåpsmagnet runt 50. Båda enheterna är i aktivt bruk, uppdelade efter fackområde: fysik och medicin i tesla, geofysik och permanentmagnetteknik i gauss.
Den exakta faktorn
Faktorn är exakt 10 000, eftersom en tesla är en weber per kvadratmeter och en gauss är 10⁻⁴ av det. Referensvärden: jordens fält 0,25 till 0,65 G eller 25 till 65 µT; en kylskåpsmagnet 50 G eller 5 mT; en stark neodymmagnet vid sin yta 5 000 G eller 0,5 T; en klinisk MR-kamera 15 000 till 30 000 G eller 1,5 till 3 T; och de starkaste kontinuerliga laboratoriemagneterna omkring 45 T. Neutronstjärnor når 10¹² T, vilket är där talen slutar betyda något intuitivt.
Var du stöter på omvandlingen
Magnetresonanstomografi, där kamerans fältstyrka är den viktigaste specifikationen och alltid anges i tesla — en 3 T-maskin ger bättre signal än en 1,5 T till priset av mer artefakter. Permanentmagnetkataloger anger yttre fältstyrka i gauss. Geofysiska mätningar och magnetometrar arbetar i nanotesla, där en nanotesla tidigare kallades en gamma. Högtalarmagneter, motorkonstruktion och magnetseparering anges i gauss, medan fysiken bakom räknas i tesla.